sarachella

Bloggandet är ju en väl förankrad företeelse numera. Alla möjliga typer av bloggar finns att läsa, som tar upp allt mellan himmel och jord.
Vissa är rent informativa, antingen tar de upp olika politiska vinklingar och analyser, eller så är det en hel del fakta om platser i världen eller kulturella fenomen.
Många bloggar är knutna till något speciellt som matlagning, eller mode, film, böcker eller kanske hundar.
Sen har vi de bloggar som är mer åt det privata hållet, där man skriver om sitt privata liv, där både glädje och sorg finns med, där en person under anonymitetens mantel kan berätta de allra intimaste detaljerna kring en skiljsmässa eller sjukdom, eller något de överhuvudtaget har svårt att prata om i sitt verkliga liv.

Det som är så fantastiskt tycker jag, är just det att alla har möjlighet att skriva av sig det som känns viktigt för just den individen, och kanske få en kommentar av någon som ger sin vinkel. Syftet med bloggen kan ju vara olika, för vissa kanske det handlar om att fånga upp så många läsare som möjligt och därmed hamna på topplistorna, för andra är det ett sätt att informera sina nära och kära om sin vardag då man kanske bor långt bort, ja tom i ett annat land, för någon är det bara ett sätt att skriva av sig sin smärta eller sorg, eller varför inte glädje.

Bloggen har ju verkligen öppnat upp nya dörrar på ett fantastiskt vis tycker jag. Tänk att ha bott i ett annat land långt bort under ett antal år, då kontakten med de nära och kära har begränstas till telefon  eller brev, och nu kan man istället berätta om sitt vardagsliv, visa bilder och kommunicera direkt via kommentarerna, dagligen. Eller tänk alla de som kanske bär på något tungt och jobbigt, där de kanske tom har slutat pratat om det med sina närmaste pga rädslan att trötta ut någon med sina personliga problem, och nu kan man skriva av sig det och få feedback av personer som verkligen intresserar sig, eftersom de har valt att läsa just den bloggen.

Personligen fascineras jag mycket av att läsa om den lilla människans vardag, att få ta del av någons privata sfär utan att kliva över gränser. Oftast läser man ju om de människor som man kan relatera till i någon mån, just nu har jag tex tonåringar, och då tycker jag att det är jätteroligt att läsa de bloggar som tar upp just tonårstiden eftersom man kan känna igen sig i många situationer. Jag tycker också  om att läsa bloggar där man man verkligen öppnar sig, om det som känns jobbigt eller svårt eller roligt, där man kan gråta med någon man inte ens känner i sitt verkliga liv.
Eftersom jag själv är gift med en som inte är svensk och har spenderat mycket tid i en annan kultur, tycker jag att det är intressant att läsa om andra personer i liknande situation, boende i Sverige eller utomlands, där man kan skratta åt förvecklingar och missförstånd som kan uppstå, eller bara känna igenkänningsfaktorn.

Vissa personer känns det som att man känner, och när de inte har skrivit på ett tag funderar man och undrar, vad som har hänt i deras liv, varför de inte har skrivit. Andra personer känner jag ju i det verkliga livet, som syrran eller kusinen, och då är det bara roligt att se vad som snurrar i deras vardag.

Ja, bloggen är verkligen ett bra verktyg för alla individer att få ut sitt personliga behov av att skriva av sig, och för mig är det ett smörgåsbord, där jag kan välja och vraka vad jag vill läsa om. Trender, resor, barn, djur, matlagning eller den lilla människans banala vardag, det är bara att välja... och det är det jag gillar med bloggen:-)

Klockan är 00.03... vi har haft gäster ikväll. Och haft supertrevligt!
Sonens kompis sover över, och jag har fällt upp extrasängen i hans rum.
Dotterns kompis sover också över, så jag har fällt upp bäddsoffan för 6:e gången den här veckan pga alla översovningar.
Och så har vi två killkompisar till dottern på besök som kollar på film med dottern och kompis.
Och jag har diskat undan allt efter middagen... så nu är jag rätt sömning känner jag... zzzzz

Kan man gå och lägga sig snart tro? ;-)